Djurförsök och Djurplågeri

Tänk er in i att helt respektlöst torteras till döds pga att människor vill ha nya mediciner, snygga pälsar och nyttigt kött… Allt för att vi ska må bättre, utan att ens ägna oss en tanke åt de oskyldiga individer som tvingats sätta livet till...
Poletik: De befintliga partierna är nästan helt fastlåsta i dagens maktstrukturer. Det finns ingen talerätt i djurfrågor och djurplågeri ses som en form av sedlighetsbrott i brottsbalken. Det högsta straffet för djurplågeri är 2 år i fängelse. När de gäller djurförsök i Sverige kan de inte påverkas genom konsument bojkotter av medicin för de lagstadgade.
För att det ska fungera bättre behövs nya politiker som kan ta upp de djuretiska frågorna och som kan styra om samhällsbyggandet ur ett djuretiskt perspektiv och en minister i regeringskansliet som bara har i uppgift att se till djurens bästa. Idag är det mest jordbruksministern och jordbruksdepartementet, men också socialministern och miljöministern som handlägger frågorna. Sverige behöver även en särskild djurskyddsmyndighet och djurens grundläggande rättigheter måste slås fast i våran grundlag.

Xenotransplatation är tekniken att transplanteraorgan från djur till människor som har blivit en trend inom dagens medicinska forskning. Många miljoner satsas för att lösa sjukvårdens brist på organ. Djuren betraktas som reservdelar med organ som kan skördas och säljas med god vinst. Detta har gett djuren ett fruktansvärt lidande utan respekt och möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Tekniken är mycket osäker och man arbetar för att djuren ska utveckla vissa egenskaper, även små ändringar i arvsmassan kan ge omfattande effekter på djurets hälsa och utveckling. Och alla ”misslyckade” djur avlivas. Djuren måste hållas i speciella kliniskt rena utrymmen för att hålla organen rena, vilket innebär att djuren möjligheter att bete sej naturligt minskas kraftigt. Xenotransplatationstekniken är långt ifrån fulländad. 50 % av alla som fått två ny lungor överlever i mer än 2 år. Ingen patient har överlevt försök där de vitala inre organen ersatts med djurorgan. Det finns även en risk att sjukdomar överförs från djur till människor. Tex. 1918 kom en dödlig influensaepidemi som dödade 30 milj. människor. !967 dog flera laboratoriearbetare i Jugoslavien och Tyskland efter att de kommit i kontakt med blod från försöksapor med Margburviruset. Virus och bakterier kan mutera inne i människokroppen och skapa hittills okända sjukdomar som riskerar att sprida sej över befolkningen. Det är en säkerhetsfråga för hela samhället.

Argument: För1: Man slipper göra det på människor, och vem skulle göra det frivilligt? Dessutom skulle det vara ett allvarligt brott.
Mot1: Olika arter kan uppvisa helt olika reaktioner på en viss medicin. Det beror på att det finns fundamentala, anatomiska och biokemiska skillnader mellan olika djurarter. Tex. vanliga värktabletter som Aspirin är relativt säkra för människor kan vara livsfarliga för katter. Biologiska system har inte linjära system – i levande varelser är det snarare så att helheten är större än summan av delarna: ett protein har egenskaper som inte finns hos de molekyler som bygger upp proteinet, en cell har egenskaper som inte finns hos de ingående proteinet osv. Försök på djur kan andvändas för att ge upphov till medicinska teorier och hypoteser men dom kan inte bekräftas eller avvisas. Dessutom finns det alltid potentiella felkällor som inte kan uteslutas på förhand när man arbetar me biologiska system. Resultat på djurförsök kan alltså inte på ett pålitligt sätt överföras till människor, det är nästan omöjligt. Många djurtestade mediciner har dragits tillbaka från försäljning eller blivit belagda med speciella regler pga. oväntade bieffekter hos människor. Tex. i april år 2000 kom en studie som sa att 100 000 amerikaner och 16000 tyskar dör varje år av bieffekter från mediciner. Och antalet döda har ökat gånger 5 de senaste åren.
För2: Genom att använda djurtester till tex smink och mediciner kan man höja människans livskvalité.
Mot2: Eftersom att teorier och hypoteser inte kan bekräftas eller avvisas är djurförsök slöseri med pengar och resurser.
För3: Djurförsöken kan ge upphov till medicinska teorier som kan vara till stor hjälp för den medicinska forskningen. Och det kan leda till en stor förbättring av sjukvården.

Mot3: Det är oetiskt att utnyttja djur i experiment. Varför skulle de igentligen vara okej att andvända djur i försök? För att de tillhör andra arter än oss själva? Det är samma sak som att vi skulle göra försök på människor med annan hudfärg eller annat kön. Man kan inte heller skylla på att djur har en mindre intellektuell kapacitet än oss själva, för varför skulle de vara avgörande för den hänsyn vi borde visa andra individer?

Många tycker att det är bättre om man gör djurförsöken i Sverige än i andra länder där djuren behandlas sämre. Och visst finns de skillnader när det gäller djurskyddslagarna. Ibland är det bättre och ibland sämre men det är ingen ursäkt för att försvara de svenska djurförsöken. Man kan inte lägga skulden på ”samvetslösa utlänningar”.

Ska vara innan argumenten! Efter politiken!
Produktionen av päls från hundar och katter är vanligt i flera länder i Asien, speciellt i Kina. Det finns inga regler om hur slakten ska gå till och det är inte ovanligt att djuren flås levande, för att pälsen inte ska skadas. Pälsen märks sedan och säljs till ovetande konsumenter. Varje år slaktas 13-16 miljoner hundar och 4 miljoner katter till mat, deras ses ofta som hälsokost som har potenshöjande effekter. I Sydkorea är det ca 30 % av hundarna som är stulna sällskapsdjur. En vanlig myt i Asien är adrenalinet i djuret gör köttet nyttigare och godare. För att höja adrenalinhalten i blodet torteras djuren till döds. Slaktmetoderna är oftast menade att öka och förlänga lidandet. Djuren dödas med knivhugg i nacken eller strupen, med elchockar, de hängs, slås med en slägga över huvudet eller slängs i kokande vatten trots att djuren är vid full medvetande. Det finns flera myter om hundkött, på sommaren äter man hundkött för att svalka sej i Korea. I Kina äter man det på vintern för att hålla värmen bättre. Många tror att hundköttet har varit en del av den kulinariska traditionen men det är ganska nytt. Detta är bara försäljningstrick för att utnyttja en lättproducerad och billig produkt. Det är förbjudet att äta hund i Hong Kong, Sydkorea, Filipinerna och Taiwan. Ändå ökar antalet slaktade hundar varje år. Men i Filipinerna har antalet minskats från 1 miljon till 100 000 st. Flera länder i Asien är helt utan djurskyddslag.
Professor Yong– Goun Ann, alias Doctor Dog Meat är en sydkorean som skrivit en bok om nyttan med och vikten av att äta hund. Han säger att det är bra för matsmältningssystemet och för mäns virilitet. De borde vara stolta över traditionen och inte böja sej för omvärldens påtryckningar. Regeringen borde bygga ett forskningsinstitut och lägga pengar på uppfödning av hundar. Och man borde bjuda in kockar från andra länder så att de kan lära sej hur de kan integrera hundkö.

Sammanfattning: Att det inte finns någon rätt att ta upp och ifrågasätta djurtester och djurplågeri, är helt absurt. Straffen måste höjas för djuren är värda precis lika mycket som vi människor. De har fått lida oerhört mycket i fångelskap utan att kunna bete sej naturligt. De har utnyttjats och torterats på ett fruktasvärt och respektlöst sätt.
Någon som har några frågor eller något?

Svensk slakt under ett år:
70 milj kycklingar för köttproduktion:
Dödas när de bara är ca en månad.
Trängs ihop 20 st på m2 i sin egen avföring.
Kan få andningsproblem pga den dåliga luften.
Får ofta benfel och svårt att gå.
Bryter lätt vingar och ben på väg till slakt.

5 milj höns för äggproduktion:
Mer än 2 milj hålls i burar utan möjlighet till naturligt liv.
Dålig motion ger så svagt skellett att vingar och ben riskerar att brytas vid transport.
Nyfödda tuppkycklingar dödas för att de ej behövs i äggindustrin.

3 milj grisar för köttproduktion.
Skiljs från sin mamma efter bara 4-6 veckor.
Hangrisarna kastreras utan bedövning,
Hålls mest inomhus året runt.
Beteendestörningar som svans– och öronbitningar är vanliga.

1,6 milj nötkreatur för kött och mölkproduktion:
För att producera mjölk måste en ko föda en kalv per år.
Möjlkkornas kalvar tas direkt ifrån mamman efter födseln.
De flesta hålls bundna inomhus.
En del släpps aldrig ut på bete.
Kalvar under 6 mån och tjurar hålls inomhus året runt.

Många djur skadas o dör under trasporter. I slakterier kan tempot vara så högt att djuren hetsas frm med elstötar. Risken för lidande är stor när djuren bedövas med skjutvapen, el gas och sedan tappas på blod.

Kosmetiktester innebär stort lidande för djuren. En del tvångsmatas med ämnen tills de dör. I hudirritationstester rakas ryggen på kaniner innan testämnena läggs på. I ögonirritationstest droppas testämnena direkt i ögonen. Dessa tester genomförs redan trots att de redan finns ca 8000 välkände ingridienser för kosmetika, hygien o rengöringsprodukerna. Behövs de verkligen fler?

Kemikalietester går till såhär: Kemiska ämnen kommer att tvingas i djuren, penslas på deras rakade skinn och droppas i deras ögon. Många drabbas av sår, inre skador, blödningar och kramper, innan de dör av förgiftning.